Knäskydd vid artros: när det hjälper och hur du väljer

Knäledsartros är den vanligaste formen av artros, och den sitter oftast på knäledens insida, enligt 1177. Det är också där GenuTrain A3 är tänkt att göra nytta enligt säljaren, och därför står den först här. Nedan går vi igenom vad vården säger om knäskydd, vilka typer som finns och hur du mäter rätt storlek. Vi har inte provat skydden själva, så det som sägs om hur de fungerar är säljarnas beskrivning.

Vad säger vården om knäskydd vid artros?

Ordningen är poängen. I 1177:s text om knäledsartros står träningen först, och den räcker som behandling för de allra flesta tillsammans med kunskap om sjukdomen. Knäskyddet kommer in när det gör ont ändå. Det är alltså inget du behöver ha för att kunna träna med artros, men det kan vara värt att prova om smärtan står i vägen.

I texten om hur du kan må bättre med artros räknar 1177 också ortoser till hjälpmedlen, tillsammans med käpp, kryckor, stavar och rollator. En fysioterapeut eller arbetsterapeut kan hjälpa dig att prova ut hjälpmedel. Har du redan en vårdkontakt för knät är det en bra fråga att ta med dit.

Vilka typer av knäskydd finns?

Tabellen visar ett exempel på varje typ ur Sportsrehabs och Bandageshoppens sortiment. Beskrivningen i högra kolumnen är säljarens egen, förkortad.

Bauerfeind GenuTrain: det stickade stödet med ring

GenuTrain är ett stickat knästöd med en ring som omsluter knäskålen och mjuka skenor i sidorna. Sportsrehab kallar det sitt mest sålda knästöd och räknar artros till det som stödet är avsett för, tillsammans med bland annat meniskbesvär och lättare instabilitet. Det passar både vänster och höger knä och tillverkas i Tyskland.

Rehband RX Knästöd 5mm: ett tjockare stöd som värmer

Rehband RX är ett 5 millimeter tjockt knästöd med anatomisk form. Sportsrehab beskriver att det ger stabilitet, kompression och värme, och att det är klassificerat som en medicinteknisk produkt. Det är främst gjort för träning, och finns i sju storlekar från XXS till XXL.

Värme är något 1177 själva tar upp vid artros: en värmekudde kan göra att musklerna slappnar av och att leden känns mjukare, och du kan använda den om det känns skönt och lindrar värk. Ett tjockt knästöd är inte samma sak som en värmekudde, men för den som tycker att knät mår bäst varmt under ett styrkepass är det den här typen som ligger närmast.

OS1st KS7: tunt nog att bära under kläderna

KS7 är en tunn kompressionsstrumpa för knät med sju zoner, där trycket varierar mellan 10 och 30 mmHg. Sportsrehab skriver att den kan bäras under vanliga kläder och att den som har svullna knän av artros kan använda den både på dagen och under natten. På insidan sitter silikonremsor som håller den på plats, och samma strumpa passar höger och vänster knä.

Ottobock Agilium Softfit: stöd med skenor när stickat inte räcker

Agilium Softfit är ett knästöd med styva skenor och remmar som spänns runt låret och vaden. Bandageshoppen beskriver det som framtaget för artros, med en trepunktsprincip som ska stabilisera knät och minska risken att det vrider sig. Stödet säljs i ett utförande för höger knä och ett för vänster, i fem storlekar.

Det är ett större ingrepp i vardagen än en stickad strumpa: fler remmar att spänna, mer att få under byxorna och ett högre pris. Prova därför de enklare typerna först, och ta gärna med frågan till fysioterapeuten. 1177 skriver att en fysioterapeut eller arbetsterapeut kan hjälpa dig att prova ut hjälpmedel vid artros.

Hur väljer man storlek på knäskydd?

Storleken bestäms av benets omkrets, inte av klädstorleken. För Bauerfeinds båda modeller mäter du på två ställen: 14 centimeter ovanför knäskålen och 12 centimeter under den. För OS1st KS7 mäter du ovanför knäskålen. För Ottobock Agilium Softfit mäter du låret och vaden, 15 centimeter ovanför och under knäskålen. Varje produktsida hos Sportsrehab och Bandageshoppen har en storleksguide med måtten för respektive storlek.

Hamnar du mellan två storlekar pekar råden åt olika håll beroende på modell. För GenuTrain rekommenderar Sportsrehab den mindre storleken, för KS7 den större, och Bandageshoppen den större för Agilium Softfit. Mät båda benen om du ska ha stöd på båda knäna, eftersom omkretsen kan skilja sig. Ångerrätten är 14 dagar hos båda butikerna, men varan ska vara oanvänd, så prova passformen innan du tar stödet i bruk. Storleksbyte hanteras via ett formulär hos Sportsrehabs kundservice.

Vad gör träningen som knäskyddet inte gör?

1177 räknar upp cykling, roddmaskin, crosstrainer, promenader, styrketräning, träning med gummiband och simning som bra träning vid knäledsartros. Du kan träna även om det gör ont. När du börjar kan det göra mer ont, men efter några månader brukar smärtan minska. Hur mycket styrketräning som behövs för att behålla musklerna med åren går vi igenom i guiden om muskelmassa efter 40.

Två saker till står i samma text och kostar lite. Den ena är skor med dämpande sula, eventuellt med skoinlägg. Den andra är vikten: har du övervikt belastar du lederna mindre om du går ner, och får då mindre ont och bättre rörlighet. Vilka näringsämnen som har godkända påståenden om brosk och benstomme står i genomgången av kosttillskott för leder.

Vill du prova inlägg i skor du redan har är Sorbothane Full Strike ett exempel: en stötdämpande sula i hela fotens längd, 3,5 millimeter tjock under framfoten och 7 under hälen enligt Bandageshoppen. Den går att klippa till och kan läggas ovanpå skons egen innersula eller ersätta den.

När ska du söka vård för knät?

Kontakta en vårdcentral eller en fysioterapeut om du tror att du har artros, eller om du har smärta i knät som inte går över. Det är 1177:s råd, och det gäller även om du redan har köpt ett knäskydd. Undersökningen görs vanligtvis av en fysioterapeut och räcker oftast för att bedöma om besvären beror på artros. Röntgen behövs i de flesta fall inte.

Ett knäskydd som lindrar är alltså inget skäl att hoppa över besöket. I vården kan du också få gå artrosskola, där du lär dig om egenvård och hur du anpassar vardagen. Den finns både digitalt och fysiskt enligt 1177.